Calsons Blogg

Min ordinarie familj har annat för sig denna helg och därför tar jag hand om mattmatte och hennes käre make. Det är en ganska ”annorlunda” familj. Bara två långa människor och inga korta. Dom gör så gott dom kan för att leka med mig men deras tålamod är inte så stort – dom ledsnar snart. Som tur är åkte vi till mattmattes helt underbara syster som hade tålamod att kasta hur många snöbollar som helst som jag fick jaga i snön, men hon är också yngre än mattmatte.

Annars när vi är ute och går våra promenader ska mattmatte envisas med att gå där det finns många bilar, hon samlar bilnummer, vad hon ska ha dom till fattar inte jag. Däremot att samla på gula snödrivor det är min melodi, här finns hur många som helst. Mattmatte gillar inte att jag ska hälsa på alla människor, hon tycker att jag uppför mig som Crocodile Dandy när han kom till storstan.

Mattmatte och hennes käre make tjatar om att jag ska ligga i deras säng också på natten, och det går ju an när det bara gäller en helg. Som tur är får jag kolla TVs OS-sändningar på kvällen vilket jag skulle ha saknat mest annars. Men nu börjar jag längta efter min ordinarie familj och särskilt de korta människorna som brukar leka med mig.

I fredags åkte min kära syster och jag med bil till Älvsjö för att inspektera symässan. Det var busväder med snö och blåst vilket medförde en del halka. Vi (min kära syster) körde sakta och mitt på vägen vilket inte alla gjorde, en del körde fort och en del körde av vägen. Mässan var super med mycket fina tyger, garner, sybehör och en hel del intressanta idéer. Vi handlade en hel del och min kära syster vann båda grenarna.

Vi tävlar alltid på mässor. Gren 1 vinner den som handlar först och gren 2 vinner den som handlat mest i kronor, vi ska nog lägga till en gren till - gren 3 där den som handlar flest antal meter tyg vinner. Min kära syster vann båda grenarna, och förmodligen den tredje också om den funnits. Jag köpte några trikåtyger som ska bli barnkläder och några toppar. Det blev även garn till OS-mössan som alla ska ha nu. Den lilla lappen mitt fram har jag gjort i photoshop och skrivit ut på särskilt papper som jag pressat på tyg, klippt ur och sytt fast på mössan.

På kvällen bjöd min kära syster på födelsedagsfika tillsammans med sin familj, släkt och någon granne. Trevlig kväll med kaffe många kakor och tårta. Sedan hem och kollade lite OS-tävlingar,  skidor var det visst och någon vann en guldmedalj. Igår var jag inne nästan hela dagen sånär som på en tur till matvarulagret för veckoinköp, men det var så skitkallt ute så det räckte till med den stunden. Idag har jag varit inne hela dagen och bl.a. virkat.

                                                        

Jo jag har varit inne hela helgen, inte på grund av att jag varit förkyld som många andra -nej jag har suttit vid datorn hela dagarna och redigerat film som är så jämrans kul så jag glömmer bort det mesta.

Det gäller att klippa så hårt som möjligt utan att innehållet försämras - långa filmer kan ju lätt bli tråkiga. (Det kan faktiskt korta också vara.)

Jag filmade en del i somras när vi hade syskonträff på landet och det är den filmen jag redigerat nu i helgen. Jag har klippt bort, lagt till stillbilder, musiksnuttar, text och ljudeffekter. Det som kan vara svårt är att till slut bestämma sig för att nu är den klar, man kan ju fila på filmen hur länge som helst.

Det är som att uppleva den långhelgen igen när jag spelar filmen igen och igen under redigeringen. Det hände en kul grej idag på eftermiddagen - jag fick ett SMS från min äldsta brors fru som önskade oss en fin alla hjärtans dag och jag fick för mig att vi nyss pratat med varandra, men det var ju i filmen.

Nu ska jag provbränna filmen

I torsdags kväll gick jag med i den härliga kören där alla kan sjunga. Vi lär oss att andas rätt, tänka på magstödet och ha roligt. Varje torsdag träffas vi i Universitetsaulan och sjunger. Terminen ska avslutas med en konsert.

Idag har jag varit till tandhygenisten i Knivsta. Min käre make följde med och höll i handen. När vi ändå var ute med bilen fortsatte vi till Stockholm och Kaknästornet där vi åt en god lunch med en härlig utsikt högt över huvustaden.

Nu var det länge sedan jag såg rätt bilnummer, trots promenader till jobbet varje dag, en resa till Västerås och nu till Stockholm så ser jag inte "mitt" nummer. Kan det bero på snöiga bilar eller att just det numret inte finns i mina trakter!!??