998, 999 Sala silvergruva
16 juni
Nu har jag äntligen nått till 999, vilken underbar frihet men ändå lite tomhet...
Lugn camping. Vi sov länge. Det började regna i 9-tiden, men vad gör det när man ska ner i gruvan. Gruvan ja, Sala silvergruva, vi bokade plats redan igår på en guidad tur idag.
Vi åkte dit i god tid, gick en runda på deras museum innan det var dags att samlas för turen. Många hade valt denna aktivitet idag, så de var tvungna att dela upp oss i två grupper (inte min käre make och mig såklart). Vi fick prova ut varsin hjälm, jag tog en som var för stor och en grabb med mössa tog en som var för liten. Vi bytte lite senare hjälm med varandra och blev båda nöjda.
Guiden berättade lite historik om gruvan och sedan fick vi ge oss iväg ner i kylan +4 via olika trappor ända ner till 60 meter. Det var mörkt, kallt och blött, men intressant. Jag tänkte på de som jobbat här utan såna finesser som trappor, elektrisk ljus och reglerad arbetstid. Hela turen tog en timme och vi fick åka hiss upp till dagsljuset.
Vi fick även reda på vad uttrycket "slashas" kommer ifrån. Om du undrar så kan vi berätta.
Gruvans ambulans
I närheten av gruvan låg en keramikverkstad med försäljning, vi kikade in, kollade föremålen som var lite annorlunda än vad man förväntar sig. Mycket fina saker. Dom har även helgkurser om man är intresserad av att skapa med händerna vilket lät intressant.
Det låg även en stor antik/loppis i närheten där vi stannade till mest för att kolla. Det var den mest fantastiska sådan jag någonsin skådat, du måste kolla den om du är i närheten. Den var jättestor och det var som möblerade miljöer i olika tidsepoker, massor av prylar men alla hade sin plats. Helt fantastisk. Jag ska nog tillbaka imorgon och köpa en grej som jag såg. Vi fikade på loppisens café innan vi åkte en sväng på stan och köpte lite livsmedel och en tidning.
Frampå kvällen började solen skina från en halvblå himmel. Min käre make bjöd på en grillmiddag med rester från syskonhelgen. Det blev lite vin och en TV-film som avslutning på dagen.
Nu har jag äntligen nått till 999, vilken underbar frihet men ändå lite tomhet...
Lugn camping. Vi sov länge. Det började regna i 9-tiden, men vad gör det när man ska ner i gruvan. Gruvan ja, Sala silvergruva, vi bokade plats redan igår på en guidad tur idag.
Vi åkte dit i god tid, gick en runda på deras museum innan det var dags att samlas för turen. Många hade valt denna aktivitet idag, så de var tvungna att dela upp oss i två grupper (inte min käre make och mig såklart). Vi fick prova ut varsin hjälm, jag tog en som var för stor och en grabb med mössa tog en som var för liten. Vi bytte lite senare hjälm med varandra och blev båda nöjda.
Guiden berättade lite historik om gruvan och sedan fick vi ge oss iväg ner i kylan +4 via olika trappor ända ner till 60 meter. Det var mörkt, kallt och blött, men intressant. Jag tänkte på de som jobbat här utan såna finesser som trappor, elektrisk ljus och reglerad arbetstid. Hela turen tog en timme och vi fick åka hiss upp till dagsljuset.
Vi fick även reda på vad uttrycket "slashas" kommer ifrån. Om du undrar så kan vi berätta.
Gruvans ambulans
I närheten av gruvan låg en keramikverkstad med försäljning, vi kikade in, kollade föremålen som var lite annorlunda än vad man förväntar sig. Mycket fina saker. Dom har även helgkurser om man är intresserad av att skapa med händerna vilket lät intressant.
Det låg även en stor antik/loppis i närheten där vi stannade till mest för att kolla. Det var den mest fantastiska sådan jag någonsin skådat, du måste kolla den om du är i närheten. Den var jättestor och det var som möblerade miljöer i olika tidsepoker, massor av prylar men alla hade sin plats. Helt fantastisk. Jag ska nog tillbaka imorgon och köpa en grej som jag såg. Vi fikade på loppisens café innan vi åkte en sväng på stan och köpte lite livsmedel och en tidning.
Frampå kvällen började solen skina från en halvblå himmel. Min käre make bjöd på en grillmiddag med rester från syskonhelgen. Det blev lite vin och en TV-film som avslutning på dagen.
Kommentarer
Trackback
