Falun - Leksand
Sol från en klar himmel.
Från Silver till koppar
Kulturstig
18 juni
Nu verkar det ha slutat regna. Vi tog en tur med bilen in till centrum för att handla lite förnödenheter och en bågfil. Bågfilen behöver vi för att korta av tältpinnen som är fel. Jodå vi har kollat både två och tre gånger – den är faktiskt felaktig, fy, fy Biltema. Någon bågfil fanns dessvärre inte i Sala. Vi får kolla i nästa tätort om den finns där.
Hmm.. Man är inte långt hemifrån när man kan höra sina lokala nyheter i bilradion.
Vi tog en promenad efter lunch fram till Silvergruvan där vi skulle kolla lite om Salaligan, men tyvärr öppnar museet först efter midsommar. Däremot var det fina antik/loppiset öppet. Vi köpte varsin glass (ej begagnad), jag gick en runda till och köpte den där saken som jag såg i lördags.
Karl den XI:s schakt
Förresten - i lördags köpte vi varsin hematitring, en snygg stenring med magiska krafter, se nedan.
Både till och från gruvan gick vi en Kulturstig med många gruvhål och massor av information om vad som hänt sedan 1300-talet till nu.
Många djupa hål var det
När vi återvände till husvagnen gjorde vi något som jag inte har övat så mycket på tidigare – vi tog en eftermiddagslur.
Utvilade och hungriga fixade vi sedan lite middagsmat, vi bokade sedan camping i Leksand över midsommar. Stannar vi längre här blir vi nog bofasta, nej nu drar vi vidare imorgon förmiddag för att kolla om det går att fricampa någonstans (Spännande).
Fakta:
Hematit eller blodsten som påstås kunna vara bra mot huvudvärk, stress och sömnsvårigheter
Ordet slashas (slas-has) kommer från gruvnäringen och anses syfta på hur gruvarbetare tagit sig ner i branta gångar genom att kasa och hasa på sina träskor.
Salaligan
Det första offret var taxichauffören Sven Ericsson. Han sköts på kvällen den 14 november 1930 utanför Västerås från taxins baksäte av Sigvard Nilsson. Nilsson, som fyllde 22 år samma dag, körde sedan bilen, en Overland Whippet till Sala där han sammanstrålade med den nittonårige elektrikern Hedström och tillsammans kastade de Ericsson i Sörbobäcken utanför Sala, där han drunknade. De lämnade plånboken orörd.
Tre år senare, den 5 september 1933, sköts Axel Kjellberg och hans hushållerska Karin Holmberg till döds i Kölfors norr om Sala. Därefter tändes huset på för att polisen skulle tro att det var en olycka, men rättsläkare hittade kulhålen. Bytet blev 20 000 kronor.
Den 12 november 1934 mördades en äldre ensamstående kvinna i Västerfärnebo, Matilda Blomkvist, genom att ligan borrade hål i hennes husvägg och gasade ihjäl henne i sömnen med bilavgaser. Ligan trodde hon hade mycket pengar hemma, men hon hade just innan varit på banken och bytet blev endast sex kronor och sjuttiofem öre. Även detta offers hus brändes ned.
Den 19 juni 1936 sköt man ihjäl bankbudet Elof Pettersson, som kom cyklandes med en avlöningskassa på 20 000 kronor. Några dagar senare greps ligan. Det finns idag en minnessten vid den platsen i Sala, som en symbol för Salaligans sista offer.
Regn, regn och sol
Numera har vi egen strandtomt.
Man får vad man betalar för har fått en innebörd även idag. Det fina resetältet vi köpte på Biltema funkar inte så bra i hällregn. Det bildas nämligen tre små sjöar på det sluttande taket ovanför en tvärstötta. Sjöarna växer och tynger ner taket och då ryms mer vatten och det blir tyngre och det ryms mer vatten... Ja ni fattar vad som kan hända. Vi puttade ner vattnet med ett långt skohorn, men sjöarna bildades snabbt igen, då kom min klyftiga käre make på att vi skulle ta bort tvärstaget. Då upphörde sjöbildningen och vi kunde andas ut. Frågan kvarstår -hur stadigt är förtäljer nu?
Det blev en dag i filmens tecken, både från datorn och TVn. Vi bestämde oss för att stanna några nätter till pga fin camping och ett bra pris, vi är inte riktigt klara med Sala ännu. Vi måste kolla upp det här med Salaligan. På eftermiddagen avtog regnet till och från och åskan mullrade några gånger. Vi drog ur alla kontakter till vår "oumbärliga" teknik vi för med oss på resan.
När vi ätit middag sken solen så vi tog en promenad utmed den fina Mellandammen i närheten.
Det blev ingen minigolf idag.
998, 999 Sala silvergruva
Nu har jag äntligen nått till 999, vilken underbar frihet men ändå lite tomhet...
Lugn camping. Vi sov länge. Det började regna i 9-tiden, men vad gör det när man ska ner i gruvan. Gruvan ja, Sala silvergruva, vi bokade plats redan igår på en guidad tur idag.
Vi åkte dit i god tid, gick en runda på deras museum innan det var dags att samlas för turen. Många hade valt denna aktivitet idag, så de var tvungna att dela upp oss i två grupper (inte min käre make och mig såklart). Vi fick prova ut varsin hjälm, jag tog en som var för stor och en grabb med mössa tog en som var för liten. Vi bytte lite senare hjälm med varandra och blev båda nöjda.
Guiden berättade lite historik om gruvan och sedan fick vi ge oss iväg ner i kylan +4 via olika trappor ända ner till 60 meter. Det var mörkt, kallt och blött, men intressant. Jag tänkte på de som jobbat här utan såna finesser som trappor, elektrisk ljus och reglerad arbetstid. Hela turen tog en timme och vi fick åka hiss upp till dagsljuset.
Vi fick även reda på vad uttrycket "slashas" kommer ifrån. Om du undrar så kan vi berätta.
Gruvans ambulans
I närheten av gruvan låg en keramikverkstad med försäljning, vi kikade in, kollade föremålen som var lite annorlunda än vad man förväntar sig. Mycket fina saker. Dom har även helgkurser om man är intresserad av att skapa med händerna vilket lät intressant.
Det låg även en stor antik/loppis i närheten där vi stannade till mest för att kolla. Det var den mest fantastiska sådan jag någonsin skådat, du måste kolla den om du är i närheten. Den var jättestor och det var som möblerade miljöer i olika tidsepoker, massor av prylar men alla hade sin plats. Helt fantastisk. Jag ska nog tillbaka imorgon och köpa en grej som jag såg. Vi fikade på loppisens café innan vi åkte en sväng på stan och köpte lite livsmedel och en tidning.
Frampå kvällen började solen skina från en halvblå himmel. Min käre make bjöd på en grillmiddag med rester från syskonhelgen. Det blev lite vin och en TV-film som avslutning på dagen.
997 Nu är vi på G
Torsdag eftermiddag, min käre make hämtade i stan som lovat och vi styrde kosan mot Herräng. Husvagnen packades nästan proppfull med kläder, mat och nöjen. Min käre make hade tidigare hämtat sonens campingbord som vi ev. ska överta. Det är ett fiffigt, hopfällbart bord i aluminium med svarta lameller som tar liten plats och jag tror nog att vi behåller det. Troligen kommer det att synas på någon bild framöver när vi fotar någon sittning.
Vi tog sedan en TV-kväll i soffan, den sista på länge. Vi får packa det sista imorgon.
Vilket vi gjorde. Många turer mellan stuga och husvagn. Det här måste med och det här behöver vi inte, så jag bar både till och från husvagn. Efter en stadig frukost och en dusch så drog vi då äntligen iväg med vår husvagn mot .... Sala.
Det låter ju då ganska exotiskt eller hur?
Nu är det så att jag aldrig har sett, eller varit i Sala silvergruva. Det måste åtgärdas.
Vi stannade till i Stenhagen Uppsala där vi tankade för under 14 kr/lit vilket var länge sedan, jag inhandlade dessutom en liter svenska jordgubbar som jag slukade samtidigt som min käre make blinkade.
Det var inte långt till Sala. Under färden kollade jag ev campingar i trakten och hittade en som låg ganska centralt. Det var Missionskyrkan som upplät några platser på sin gräsplan.
Vi ställde upp vagnen och monterade vårt nya förtäljt för första gången. Vi var väldigt glada att vi var själva på campingen just då. Det tog inte en kvart som det stod i reklamen, det tog nog snarare en timme, dessutom var en av "pinnarna" defekt upptäckte vi till slut och måste antingen bytas ut eller justeras för att kunna användas, (skit också) som min svåger säger - man får vad man betalar för.
Jag ringde gruvan och bokade en visning nästa dag, det ska bli spännande.
Vi fick varsin vevsup i form av en öl, därefter tog vi en promenad in till city. Det tog oss drygt två timmar att komma till centrum, köpa några kex och ta oss tillbaka till campingen. Det berodde inte enbart på sträckan utan även på två irrande turister!!
Lyckligt hemkomna till campingen åt vi kex och ost, ställde in TVn och kollade Sverige - England.
